Pfas: vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

Pfas är en grupp industrikemikalier som har använts i mer än 70 år, i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och matförpackningar. Ämnena har skapat stora fördelar i form av smuts- och vattenavvisande egenskaper. Samtidigt hör de till vår tids mest omdiskuterade miljöföroreningar. De bryts nästan inte ner i naturen, sprids lätt i vatten och luft och kan nu hittas i både dricksvatten, mark, livsmedel och i människors blod.

I dag står många verksamheter inför krav på att kartlägga och minska sin påverkan från Pfas. Kommuner, industrier, fastighetsägare och lantbruk tvingas ställa svåra frågor: Var finns källorna? Hur allvarlig är föroreningen? Och vilka åtgärder är rimliga, både ekonomiskt och miljömässigt?

Den här artikeln ger en samlad bild av vad Pfas är, varför ämnena skapar problem och hur analyser och uppföljning kan hjälpa till att hantera riskerna på ett strukturerat sätt.

Vad är pfas och varför skapar ämnena problem?

Pfas står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Det är ett samlingsnamn för flera tusen olika ämnen med liknande kemisk uppbyggnad. Gemensamt är starka bindningar mellan kol och fluor. Dessa bindningar gör att ämnena blir väldigt stabila och svåra att bryta ner, både i miljön och i våra kroppar.

I vardagen dyker Pfas upp i många produkter som ska tåla fett, vatten eller smuts, till exempel:
Funktionskläder och impregnerade textilier
Matförpackningar och non-stick-beläggningar
Brandsläckningsskum, särskilt vid flygplatser och brandövningsplatser
Vissa rengöringsmedel och industrikemikalier

När dessa produkter tillverkas, används eller slängs kan Pfas läcka ut i mark, grundvatten och ytvatten. En del förorenade områden är kända sedan länge, som militär- och brandövningsplatser. Andra upptäcks först när dricksvatten visar förhöjda halter eller när detaljplaner tas fram för ny bebyggelse.

Forskning har kopplat vissa Pfas-ämnen till:
Påverkan på immunsystemet
Förändrade kolesterolnivåer
Vissa cancerformer
Hormonstörande effekter

Alla ämnen inom gruppen beter sig inte likadant, men flera länder, inklusive Sverige, har valt en försiktighetsprincip. I praktiken innebär det skärpta gränsvärden, mer detaljerade krav på kartläggning och en tydlig förväntan att verksamheter tar ansvar för sin påverkan.

Ur ett samhällsperspektiv blir kostnaderna för sena upptäckter ofta höga. Rening av förorenat grundvatten, nya vattenverk eller långa rörledningar för reservvatten kräver stora investeringar. Samtidigt ökar den allmänna medvetenheten, vilket gör transparens och tidig hantering viktig för förtroendet.

Hur pfas sprids och hur föroreningar kan upptäckas

Pfas kallas ibland för evighetskemikalier. Ämnena bryts nästan inte ner naturligt, utan rör sig mellan mark, vatten, luft och levande organismer över lång tid. För en verksamhet som vill förstå sin egen riskbild blir källor och spridningsvägar centrala att kartlägga.

Några vanliga exempel:
Utsläpp från industriella processer till avloppsnät eller dagvatten
Gamla deponier där Pfas-haltigt avfall lagts utan kunskap om innehållet
Brandövningsplatser där skum använts regelbundet
Tvätt eller impregnering av textilier i större skala

När Pfas väl når grundvatten kan föroreningarna spridas långt bort från den ursprungliga källan. Vattnet tar med sig molekylerna genom sprickor i berg eller genom jordlager. Det gör att en brunn, en vattentäkt eller en sjö kan påverkas trots att utsläppet skett långt bort i tid och rum.

För att upptäcka och förstå omfattningen används vanligtvis:
Vattenprover från brunnar, sjöar, vattendrag och reningsverk
Jordprover vid misstänkta källområden
Sedimentprover i närliggande vattendrag
I vissa fall biota, till exempel fisk

Moderna laboratorier kan analysera både enskilda Pfas-ämnen och summan av flera ämnen i samma prov. För beslutsfattare spelar dessa resultat en dubbel roll. Dels som underlag för att bedöma risken här och nu. Dels som startpunkt för att planera åtgärder, följa upp sanering eller visa att en plats är tillräckligt säker för tilltänkt användning.

Ett strukturerat angreppssätt brukar innehålla tre steg:
1. Tydlig frågeställning vilken risk vill verksamheten undersöka? Till exempel påverkan på dricksvatten eller behov av sanering inför exploatering.
2. Genomtänkt provtagningsplan vilka prover, på vilka platser och vid vilka tidpunkter, ger störst nytta per investerad krona?
3. Uppföljning och tolkning hur kopplas resultaten till gällande riktvärden, och vilka åtgärder blir rimliga utifrån både miljönytta och ekonomi?

När dessa delar hänger ihop blir analysen inte bara en siffra på ett papper, utan ett verktyg för konkreta beslut.

Från analys till åtgärd hur verksamheter kan arbeta mer strukturerat

Allt fler verksamheter ser att Pfas inte längre är en isolerad miljöfråga, utan en strategisk fråga som berör ansvar, ekonomi och långsiktig hållbarhet. För att undvika ryckiga åtgärder och akuta krishanteringar behövs en genomtänkt plan.

Ett praktiskt arbetssätt kan innehålla följande delar:

Kartläggning av riskkällor
Gå igenom processer, historiska aktiviteter och närmiljö. Har brandskum använts på området? Har textil, papper eller annan Pfas-intensiv produktion skett? Finns gamla deponier eller utfyllnader?

Prioritering av känsliga mottagare
Identifiera närliggande brunnar, vattentäkter, bostadsområden, jordbruk eller naturvärden. Om en förorening når dessa mottagare kan konsekvenserna bli stora, både mänskligt och ekonomiskt.

Målstyrd provtagning
Planera provtagningen utifrån tydliga frågor: Behövs ett nuläge? Ska en tidigare sanering utvärderas? Handlar det om myndighetskrav eller intern riskbedömning? Med rätt frågor minskar risken för onödiga prover och ökar chansen att varje prov ger viktig information.

Tydlig kommunikation
När Pfas uppmärksammas i ett område vill boende och andra intressenter ha raka besked. En transparent hantering, där syfte, metod och resultat förklaras i klarspråk, minskar oro och underlättar dialog med myndigheter.

För att lyckas krävs både god provtagningspraxis och tillförlitliga laboratorieanalyser. Kvaliteten på underlaget avgör hur träffsäkra besluten blir. Därför väljer många att samarbeta med laboratorier som har dokumenterad erfarenhet av Pfas, kan hjälpa till att tolka resultat och erbjuder metoder som uppfyller myndigheternas krav.

När en verksamhet vill gå från osäkerhet till kontroll över sina Pfas-relaterade risker blir oberoende analys en central del av lösningen. Här spelar kunniga laboratoriepartners en viktig roll. För organisationer som söker stöd inom provtagning och analys av Pfas är AKLAB ett exempel på en etablerad aktör på den svenska marknaden.